ambulans

igår kväll va nog den värsta jag vart med om FY farao vad rädd jag va,Niiko slutade andas  av nån anledning...

Niiko va jätte gnällig å skrek flera timmar igår kväll,gick absolut inte att lägga han,ville inte äta el något och av varm,mick hade lagt sig 10 min innan ca så jag tänkte jag ger han lite alvedon eftersom han va så varm å kanske hade ont,fick alvedon sen kanske 1 minut senare,börjar han kippa efter luft å sen slutar han andas bara hänger, man ser paniken i ansiktet på han springer å ropar på mick att han andas inte mick flyger upp,jagh skakar så mina ben håller på vika sig å försöker gö allt för att han ska börja andsas,helt tyst va han  sen ger han från sig ett litet skjrik å sen slutar han ighen,ja tror han svimmade av flera gg såg ut som han sov,helt ledlös,pamniken att han kommer döö gör att ja börjar gråta å ger han till kmick å tar telen å ringer ambulansen,vid det tillfället har han börja skrika  emmellanåt,men häör fortf att han inte får ner luft i munnen kommer slem å försöker öppna munnen för att ta bort de men han biter krampaktigt ihop käkarna,minns inte så mkt mer än att jag med gr¨åten å panikenm i rösten pratar med en jätte trevlig tjej på sos..som får mig lite lugnare å hon hör han hur han ibland får till skrik,aandnin gen lättar lite men han är jätte slö,minns inte personnr el adress först..men lugnar mig när han säger att 2 ambulanser är på min infart strax,vid det tyillfället somnar han på mig men andas men kiknar å kippar efter luft ibland,får åka med in till sjukhuset sen i ambulansen blev ambulans killen lite nervös när han pickar på han för å kolla andningen,å lyfter armarna å släpper,helt utan att reagaera, men han andades kände han bara att han nog va helt utmattad,å sov..han fick prickar över hela ansiktet med i ambulansen..och ambulans mannen fick dra ut massor massor med slem...segt..stackars bebis!!!

dem kolla han på sjukan syresättningen å allt sådant,dem sa att de kunnat vara en reaktion på alvedonen för de va ju första gg han fick de,men att det även va en stooor slempropp han hhaft..men han mådde bra nu å jag kunde pusta ut....


jag har aldrig i hela mitt liv vart så himla rädd ALDRIG..jag trodde verkligen att han skulle dööö..älskade lilla barn..

sen när ja kom hem berätta mick att han hade blivit mörk i ansiktet men att han inte vågade säga nå till mig...ucha mitt lilla barn höll på att kvävas...fyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyy

detta vill ja aldrig emr vara med om....




Kommentarer
Postat av: Katrin

åh fy faen vad hemskt! lider med dej... vet fan inte hur jag själv skulle reagerat om det hänt nån av mina pojkar... huuuua jag ryser i hela kroppen

2011-10-25 @ 21:12:26
URL: http://katrinrigglov.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0